Nappjakt!

Innan jul blev jag så arg på att vi inte hade koll på var Elias nappar låg någonstans. Alltid när han är som mest hysterisk springer man runt som en tok och letar nappar.
Pratade med barnens farmor om det och vips föddes idén om en napp-påse.
Den skulle först bli en 1-årspresent, men det drog ut på tiden. Men när Berit var här för två veckor sen och hjälpte Anders med barnen så hade hon med sig varsin påse till barnen. Millimeter-rättvisa härjar hos Berit, förstås!
Precis likadana påsar, men hon hade sytt dit ett "E" och ett "H" på påsarna för att Hannah skulle kunna urskilja vilken som var vilken.
Att skilja E från H lärde hon sig under december månad när alla paket i julkalendern var märkta med antingen E eller H.
Idag, när värktabletterna börjat verka mot min eländiga tandvärk och humöret steg högre så tog jag ett race och letade nappar. Totalt 12 nappar hittade jag. TOLV!
Igår hittade jag inte en enda. Lade iallafall dem i en kastrull och kokade dem i några minuter medans jag försiktigt tuggade i mig middagen.
Sen lade jag dom i napp-påsen och lade påsen i Elias säng...nu är det bara att lära Elias var han ska leta på nätterna...:-)

Tack, farmor Berit!