Ett organiserat kaos: Nu ska vi ut på hallonjakt...

Igår eftermiddagen vid 17:30 såg jag på min man att han behövde lite andrum från barnen, och jag hade ganska mycket energi över trots en hel dag på jobbet, så jag tog med dem på en promenad på grusvägarna runt i Gerrebacka. Vi promenerade bort bakom Svarvstensvägen, där jag berättade för Hannah att jag mötte två älgar med min häst Julle för många år sedan. Det är svårt att tänka sig att hela Gerrebacka var mina ridmarker förr, det fanns bara ängar, skog - och Tolsereds 4H-gård. Till exempel så var grusvägen bakom vårt hus "Paradisvägen" där man kunde, om man vågade tjuvrida, galoppera en lång sträcka i fältsits med släppta tyglar med vinden i ansiktet och bara höra hästens hovar slå mot den då ganska smala grässtigen...

Iallafall, så kom vi till baksidan av det äldsta huset i den delen av Gerrebacka och där fanns det stoora mängder hallon! Vet dock inte varför, men mina barn envisas med att kalla dem blåbär - trots att de vet precis hur blåbär ser ut! När vi plockat några deciliter hallon så gick vi ner för den branta backen mot Clarebergs ridskola och kom fram till sommarhagen där några av de söta hästarna från ridskolan gick. Vi gick runt till änden där de stog och betade, hälsade på dem och barnen ville bjuda på hallon.

Jag tog i tråden lite tidigare och fick en stöt, bara för att kolla hur orolig för barnen jag skulle vara. Det var ingen stark ström, men jag sa till dem ändå att INTE ta i tråden. Vi klappade hästarna och tog några bilder och sedan hämtade faktiskt Anders upp oss i bilen, eftersom tiden hade rusat iväg och det var dags för barnen att bada. När jag kom hem för att titta på bilderna, så ser jag på en bild att Elias har den nedre el-tråden i munnen - det var visst bara el i övre tråden verkar det som.......