Resan mellan Beitostölen & Dalarna

I morse, efter en vecka i härligt sällskap och efter att ha haft kramkalas med allihop, lämnade vi stugan i Beitostölen och hade siktet på Ludvika. Anders och Björn hade kollat upp i Björns GPS hur vi skulle köra.
När vi hade kört ca 22 mil kom vi till Elverum i östra Norge, där vi stannade och åt lite lunch på en hamburgerkiosk, sprang av oss lite spring i benen (Elias sprang faktiskt i selen under denna rastning!) och barnen fick klättra lite på betongfigurerna som stod uppställda lite överallt på området.
Sen hade Anders tänkt att vi allt skulle klara oss från gränsen till Ludvika UTAN GPS, men åh vad han bedrog sig!
Från norsk-svenska gränsen var det skyltat till...Torsby. När vi kom lite längre fram var det en T-korsning, där man kunde välja Vänster - Sysslebäck, Höger - Torsby.
Jag hade i baktankarna från jobbet på Åsa Transport att Sysslebäck låg "på vägen" mot Malung och att vi sedan skulle komma lite norr/väster ifrån ner mot Ludvika. Vi körde mot Sysslebäck, för det var ändå jag som körde och hade kontroll över ratten just då. Anders trodde på Torsby. Vi ringde min pappa som är gammal åkeriägare, han trodde också på Torsby, så OK, vi vände. Vi körde MÅNGA mil innan vi kom fram och under denna LÅNGA färd (minst 8 mil) hade vi ingen som helst täckning på våra mobiler.
När vi kommer till Torsby har vi liten täckning på Anders mobil, där ser han att vi har ett missat samtal från min pappa. Anders ringde upp och pappa berättade då att han varit lite snabb med att svara, för vi skulle minsann kört till Sysslebäck och därifrån till Malung och vidare mot Ludvika....
Vi skulle lyssnat på min kvinnliga intution!
Vi stannade till i Torsby, tankade och köpte glass och lite lördagsgodis. Från Torsby körde vi genom Hagfors och sedan var det skyltat till Ludvika, så vi var framme vid 19.00 och redan när vi kom till Sunnansjö började det pirra i magen av alla fjärilar! Åh, det är så mycket barndomsminnen som finns där uppe. Porkanäset, paradiset på jorden hägrade runt hörnet och jag var så väldigt glad att resan gått så bra och att barnen varit så enormt duktiga under hela resan!
I nästan en timme när Hannah sov (vägen mellan gränsen och Torsby, ungefär) satt Elias där bak själv med bara Snoken som sällskap och var hur nöjd som helst. Vad stolt jag var över honom då!
I nästa inlägg kommer det bilder från Porkanäset, där min faster Eva och Kalle har sin sommarstuga, där jag spenderat de flesta av mina barndoms midsomrar och övriga sommarlov!!