I lördags kväll hände det som fick bägaren att rinna över. Jag vägde mig och nu väger jag tamejsjutton lika mycket som jag gjorde när jag var höggravid med Hannah! Nu jäklar!! Så nu. Har jag. Bestämt mig. I tre veckor ska jag kämpa mig ur detta sockerbehov!! Om tre veckor tar jag paus över en helg, för då ska jag till Linköping på "pingel-SPA" och då ska jag minsann unna mig. Sedan på't igen!! För jag måste ta tag i mig själv. Fy sjutton. Började i söndags morse och har på två dagar inte ätit något sött (kakor, bullar, glass, nougatsås, kladdkaka.....). Det låter ganska lite, eller hur? För mig är det ett stooort steg, för så sockerberoende som jag är det fruktansvärt. BLÄ!
Jag och barnen hjälptes åt att laga maten igår. Elias skar grönsaker, Hannah dukade medans jag gjorde köttfärssåsen. Hur mysigt som helst och Hannah har nu uppfyllt sin kvot flera gånger om när det gäller Taekwondo-läxan, vilken var att hjälpa mamma och pappa att duka TVÅ gånger under veckan som gått. Igår tog hon steget längre och vek servetter och gjorde namnskyltar till oss allihop. Hon fuskade dock med sin ålder, hon längtar tills hon fyller 6 år....
Hannah, Julia, Elias och William tar vätskepaus bland cyklar och solstolar... |
Bus, bus, bus! |
Tar sig en funderare! |
Hannah visar egentligen upp sina nya jeans, men jag fick inte riktigt med dem på bild... |
Mina hjälpredor! |
1 kommentar:
Härligt med städat garage, det skulle vi också behöva. Det går knappt att ta sig in där...
Och så sockerbehovet...hmm, ja där borde jag också ta mig i kragen. Men jag gillar verkligen inte att motstå dessa goda saker så jag tror jag gör ett försök i löparspåret istället.
Kram, Jenny
Skicka en kommentar