Jag har många fina minnen, och självklart är mina barns födelser de vackraste minnen jag bär på, och mitt och Anders bröllop, men för att inte upprepa mig så ska jag berätta om ett minne som jag håller riktigt varmt om hjärtat. Det var den 1 mars 2002. Jag hade kikat runt på "Lunarstorm", fastnat för en killes bild och skickat iväg ett meddelande. Han bodde i Luleå och det kändes lagom långt bort, för att bara få PRATA lite med en kille, utan att det skulle leda till något mer. Vi började skicka meddelanden och efter en tid fick jag in honom på min ICQ. Vi pratade ännu mer, upptäckte att vi hade mycket gemensamt och att han faktiskt inte var från Luleå, utan hade hamnat där av orsaker som kärlek och studier.
Efter några veckor pratade vi på telefon första gången och samtalet höll på i flera timmar. Vi fortsatte ringa till varandra några gånger i veckan och till slut blev nyfikenheten för stor, så på vinst och förlust bokade jag en flygbiljett till Luleå för att träffa honom. Den 6 april 2002, någon gång på eftermiddagen var mina ben darriga som gelé, men jag tog mig ändå ner för trappan på Kallax flygplats och där nere mötte han mig. Med en nyfiken blick, ett stort leende och en varm kram välkomnade han mig. Till Luleå och in i hans liv. Vem han var? Det var Anders såklart....
Och resten är historia!!
|
Här var bilden jag såg första gången.... |
|
I Anders lilla studentkök i Luleå, första gången vi träffades! |
2 kommentarer:
Ååååh vad rörd jag blev av din lilla berättelse! =)
Ja kärleken den kan börja på många olika vis!
Klart vi vil att du ska ha kcar bloggen, vad är det för dumheter du går och funderar på.. ;)
Du skriver fruktansvärt bra så givetvis så skall du hålla bloggen uppe och inte förkasta dina fina skrivkunskaper.
God fortsättning!
Vilket härligt minne!
vad modig du var som vågade åka iväg så!!
Skicka en kommentar