Det har varit några tuffa veckor för mig och blogglusten har liksom inte infunnit sig. Tröttheten har kommit smygande redan på eftermiddagen och på kvällarna står munnen som ett öppet såll av alla gäspningar. Barnen sover jättefint, men det är ändå svårt att ta igen så mycket förlorad sömn på kort tid. Det är ju verkligen tortyr att inte få sova ordentligt. På detta så har jag fått riktigt stora problem med mina höfter. Jag har svårt att stå några minuter och skala potatis, t.ex och att stå i kön i affären är en plåga. På nätterna sover jag dåligt, för jag får ont och måste byta sida hela tiden och på rygg kan jag inte ligga för jag får ont då också. Jag har bokat tid på vårdcentralen för att få en eventuell remiss till sjukgymnast eller liknande. Jag hoppas bara det inte är artros...
Så....nu längtar jag efter lite egentid. Både för mig själv och tillsammans med Anders.
Barnen är dock just nu inne i en jättehärlig period och de sover bra hela nätterna.
Igår när jag stod och borstade tänderna på nedervåningen hörde jag en duns, så jag gick ut till Anders i köket och frågade om han kunde kolla vad det var, för jag tyckte det lät som en vällingflaska åkte ner på golvet. Jag hade SÅ fel. Det var ingen vällingflaska, det var Elias som hade ramlat ner på golvet igen. Men han hade inte vaknat den här gången, utan fortsatt sova nedanför sängen. Idag har vi flyttat upp fallskyddet lite upp mot andra gaveln, för han har bestämt sig för att ligga med huvudet åt andra hållet än vad sängen "är gjord" för.
Elias pratar väldigt mycket också, han säger numer treordsmeningar utan problem och igår sa han till sin pedagog på förskolan när de var ute på promenad vid bäcken "Vill stå kanten titta".
Hannah säger roliga saker varje dag. Igår sa hon
- "Nej, jag vill för fasen inte bada med Elias, han är URTRÅKIG!".
Sen hade hon så mycket idéer, hon sa:
- Mamma, jag vill göra en översvämning! Nej, jag menar en överställning!
- Men...vad menar du nu?
- Jo, jag vill göra en överställning för dig och pappa och Elias och...alla som vill titta.
- Jahaaaa...du menar att du vill hålla en föreställning?
- Ja, precis. Jag menar allvar.
Man kan ju inte annat än att skratta, eller hur?!
Trots tröttheten som gör sig påmind hela tiden så masade jag mig igår ändå iväg på årets första gympapass tillsammans med granntjejen och det kändes jättebra. Såpass bra att jag faktiskt känner träningsvärk i magen idag!
Praktiken går bra, jag trivs jättefint och idag fick jag vara med i kassan och titta, samt briljera i mina stooora kunskaper i Excel. Det var jättekul att få vara till nytta på annat sätt än att bara skriva diktat. Jag ska vara med i kassan hela dagen även i morgon och nästa vecka ska jag gå med undersköterskorna och sjuksköterskorna. Nästa vecka ska jag även boka in ett möte med verksamhetschefen och personalchefen för att kunna bena ut vad jag vill ha med i min arbetslivsrapport.
På lördag är det, om alla nu håller sig friska dvs, dags att besöka min kusin Per och hans familj i Varberg. Vi har haft en stående inbjudan till dem sedan i höstas, men sjukdomarna hopar sig ju över oss som småbarnsföräldrar och tyvärr har Per och hans familj drabbats minst lika hårt. Men jag har ännu inte hört något från dem, så jag håller tummarna för att vi äntligen får ses på lördag! Hannah pratar väldigt mycket om Ivar, trots att hon inte vet vem han är. Det enda hon vet är att han är lika gammal som henne och att han ska få se hennes coola tuppkam när de ses...
Så här underhåller man barnen när man vill fixa iordning frukosten!
Elias, Julia, Jacob & Hannah
Äh...lägg av va söt du e!!!!
Smajl, li'l brother!!
Finaste storasystern jag vet!
Coolaste barnen i nya kläder!
Bus med jordens finaste moster Milla!!
Mys med stora kusinen!
Sen åkte vi till Mölnlycke, där Elias och Lucas fann varandra väldigt snabbt!
Barnen Winge med minstingen Hammarvik!
Målar!
Bästaste Camilla o Filip!
